BEING BORING

I dessa semestertider måste jag vara den enda som inte tagit ut någon ledighet ännu.
Är alltid sent ute, men inte som i år. Vet inte när jag ska ta ledigt eller vart jag ska.
Är fortfarande sjuk och att fylla dagarna med inte ett skit har passat mig perfekt. Nu ljuger jag.
Jag har gjort tusen grejer just för att jag helt enkelt inte vet hur man gör när man inte gör ett skit. Orkar ironiskt nog däremot inte göra ett återbesök till läkaren för att få ett välbehövligt sjukintyg.
Inte när frågor som "vart är jag på väg och med vem?", snurrar runt i huvudet i samma hastighet som i en centrifug.
Det är känslan över att inte kunna bestämma mig för varken det ena eller det andra som tagit över. Helt och hållet. 
Inte konstigt att viljan att ta några steg tillbaks och se detta virrvarr jag befinner mig i från ett tryggt avstånd känns rätt. Utmaningen för mig ligger i att sluta tänka men samtidigt enbart tänka på mig själv.
Utan att det sker på bekostnad på någon annan.
Fan! Fel.
Även om det sker på bekostnad på någon annan.
Något jag inte har några problem med egentligen men som i dessa dagar känns så jävla svårt. Äh.
Ska gå ut på balkongen och jobba på min solbränna istället.
Så att jag har något att prata om när jag väl är tillbaks på jobbet.
Allmänt | |
#1 - - filosofen:



Lite handlingsförlamad känns det som. Men vad fan mh, ibland är det upp¨,ibland ner. Känner jag dig rätt så skiner solen snart igen. Krya på dig, doktorns order.

#2 - - Anonym:

Ta några dagar, du behöver egentligen inte åka ngnstans, åtminstone inte utanför Sverige.

Ta med boken - inte för att den nödvändigtvis ger några svar men för att den möjligen kan inspirera.

Bestäm dig för vad du vill. Det är det svåra. Uppnå det är det lättare.

Jag har glömt att berätta att livskonstnär är mitt egentliga kall ;)



Tack förresten. Införskaffad. Läst.

#3 - - mh:

filosofen: tack för de fina orden, du har rätt. snart så skiner solen. ska krya på mig. kram



anonym: jag vet vad jag måste göra. och det är så mycket så att jag just nu baxnar. samtidigt måste jag ta det jävligt lugnt och lära mig göra just det en gång för alla. grejen är att det finns tusen ställen jag vill åka till och tusen människor jag vill träffa. fast ok, en mer än de andra. men ändå... dessutom ploppar det upp grejer som står lite i vägen för mina planeringar så jag är som filosofen nämnde handlingsförlamad.



Angående boken; varsågod!

#4 - - Anonym:

- åk till thailand eller egyptien som alla andra?! hahahaha

Upp